En jämförelseanalys mellan kristendomen och de hellenistiska mysteriereligionerna i romarriket.
Kristendomens ursprung är djupt rotade i den antika världens religiösa och kulturella miljö. Bland de olika influenser som formade den tidiga kristna traditionen hade mysteriereligioner en betydande plats. Dessa gåtfulla och hemliga trossystem, med sina ritualer och doktriner, spelade en avgörande roll i utvecklingen av vissa aspekter av kristendomen. I den här artikeln kommer vi att utforska inflytandet av mysteriereligioner på framväxten och utvecklingen av den tidiga kristendomen.
De flesta kristna apologetiker brukar säga att det inte fanns något inflytande från mysteriekulter och kristendom och att likheterna bara är en slump. Men när man ser trender inom religion kan man tydligt se att mysteriekulten var unik för Medelhavsvärlden. Till exempel, Indien, Iran och Kina hade stora civilisationer ungefär samtidigt, men de hade inte mysteriekulter på samma sätt som de utvecklades i Medelhavsvärlden. Så när vi analyserar jämförelsen mellan kristendomen och mysteriekulterna, kan det inte vara en slump, denna utveckling följer helt enkelt en trend som inte pågick i andra framstående civilisationer under första århundrated ev.t.
En annan faktor som många kristna apologetiker påpekar är att judendomen aldrig skulle tillåta integrering av teologiskt inflytande utifrån. Men när perserna invaderade Levanten tog de med sig teologiska begrepp som inte fanns i judendomen tidigare. Faktum är att de flesta av judendomens religionsbegrepp var lånade från tidigare religioner. Till exempel lånades omskärelse och försummelse av fläsk från den egyptiska religionen. (Se min föreläsning om judendom.)
Sedan kom grekerna och erövrade Levanten. Grekiska idéer flödade plötsligt in i den regionen så vi skulle inte bli förvånade över att se att grekiska idéer skulle påverka den delen av världen. Alexander den store tryckte tillbaks perserna 330 f.vt, den period som följer Alexander den stores imperium kallades för, ’’den hellenistiska perioden i Greklands historia var mellan 323 f.vt., Alexander den stores död, och Roms erövring av Grekland 146 f.Kr. Alexanders erövringar spred det grekiska kulturella inflytandet över stora delar av Främre Orienten och utgjorde grunden för hellenismen. Den hellenistiska perioden innebar också en övergång från en tid ledd av stadsstater till en dominerad av monarkier.’’
(https://sv.wikipedia.org/wiki/Hellenism)
Kort därefter erövrade romarna Levanten.
Under romarriket fanns det tre typer av religioner:
*Den kejserliga kulten, eller den etniska religionen som var speciell för en nation eller stat.
*De filosofiska religionerna som tex neoplatonism.
*Mysteriereligionerna.
‘’De allmänna kulterna var det mest uppenbara uttrycket för romersk religion, men det finns stora skillnader i den romerska religionens aktiviteter. På ett personligt plan låg den mest uppenbara kontaktpunkten mellan individen och samhället i utövandet av olika former av spådomar, antingen i traditionella former som tydandet av inälvor från olika djur, eller med hjälp av ‘’vetenskapliga’’ metoder såsom astrologi…. Den mest slående religösa fenomenet i det kejserliga Rom var spridningen av det gåtfulla religionerna. Det är mycket svårt att hitta en definition på dessa men, det har vissa gemensamma kännetecken. De representerade individuella alternativ till det officiella religionerna, hade sina rötter i västvärlden, erbjöd exotiska liturgier och särskilda gudomliga favörer åt de invigda.’’
(Ninian Smart i sin bok: En Atlas Över Världens Religioner, sida 113.)
Mysteriereligioner, ofta kallade kulter eller mysteriekulter, var religiösa rörelser i den antika Medelhavsvärlden som involverade hemliga ritualer och läror kända endast för invigda. Dessa religioner kännetecknades av deras löfte om frälsning eller andlig insikt till dem som genomgick initiering, vilket skapade en känsla av exklusivitet och tillhörighet.
Det fanns många mysterieskolor runt om Medelhavet. De är alla olika men på samma sätt likadana:
*Bacchus mysteriekult = fenicisk + hellenistisk.
*Den eleusinska mysteriekulten=mykensk+hellenistisk.
*Mysteriekulten av Attis och Cybele=frygisk+hellenistisk.
*Mysteriekulten av Baal=Anatolisk+Hellenistisk.
*Mysteriekulten av Mithras=persisk+hellenistisk.
*Mysteriekulten av Osiris/Serapis och Isis=egyptiska+hellenistiska.
*Mysteriekulten av Yahwe=Judisk+Hellenistik.
Några enande karaktärsdrag hos mysteriekulterna var:
#1. Mysteriereligionerna använde initiations riter för att initiera individer in i ‘’mysterierna.’’ Personen blev då en del av en specifik kult genom att lära sig svurna hemligheter om universum. Läran om esoterisk kunskap ‘’en inre eller hemlig lära’’ och exoterisk kunskap ‘’en yttre och allmän lära.’’
#2. Varför man ansåg att det var en bra ide att bli initierad i mysteriereligionerna, var att nå frälsning i livet efter detta.
#3. Synkretism: att kombinera en främmande kultgud med hellenistiska element.
#4. Mysteriereligionerna gjorde om begreppet jordbruksuppståndelse till en individualistisk uppståndelse. Dessa riter var baserad på astroteologi. I den här boken av 32gradens frimurare Robert Hewitt Brown Stellar Theology and Masonic Astronomy förklarar han att… ’’Inledningen till alla forntida mysterier, var ett drama grundat på den astronomiska allegorin om solens död och uppståndelse.’’
#5. Kosmopolitisk: alla raser, klasser med det fiktiva släktskapet, du ansluter dig till en religion snarare än att födas in i den.
#6. Frälsargudarna var personliga frälsargudar som varje mysterieskola fokuserade sin religösa tillbedjan i relation till sin kult.
#7. Dom är alla gudssöner eller döttrar. Det är aldrig den högsta guden som man använder i mysteriekulterna, utan en gudomlig mellanhand som ger de invigda frälsning.
#8. Varje gud i mysteriekulterna går igenom en viss form av lidande.
#9. Dom segrar över döden och delar den segern med sina följare i respektive mysteriekult.
#10. Många av dom här frälsargestalterna har myter där dom också placeras in in historien på jorden. Men dessa mytiska figurer har givetvis aldrig existerat utan är fabler och historier.
#11. En annan intressant aspekt av mysteriereligionerna är att de alla hade dop och rituella måltider där man firade viktiga ögonblick i gudens liv och så vidare.
#12. De blev ett universellt brödraskap, ett fiktivt släktskap, människor som initierades blev bröder och systrar till varandra. Även om, det var i andlig mening, så blev de alla en familj så att säga.
#13. Henoteism: ‘’Henoteism inom religionsfilosofi en gudsuppfattning som betonar en guds hegemoni, men som inte utesluter andra gudars existens.’’ (https://sv.wikipedia.org/wiki/Henoteism)
Det är intressant att notera att kristendomen som religion följer ett liknande mönster som de hellenistiska mysteriekulterna. Om vi byter ut vissa ord med Jesus, kristendomen och kristna så får vi det här resultatet.
#1. ’’Individer initierades i mysterierna och blev en del av en specifik kult genom att lära sig svurna hemligheter om universum.’’ Läran om esoterisk kunskap ‘’en inre eller hemlig lära’’ och exoterisk kunskap ‘’en yttre och allmän lära.’’
Paulus skriver i sina brev att: ‘’Alltså ska man se oss som Kristi tjänare och förvaltare av Guds HEMLIGHETER.’’ 1 Korintierbrevet 4:1. I Romarbrevet 11:25 så säger Paulus att ‘’Bröder, jag vill att ni skall känna till denna hemlighet, för att ni inte skall ha för höga tankar om er själva: förstockelse har kommit över en del av Israel och så skall det förbli, till dess att hedningarna i fullt antal har kommit in.’’
Romarbrevet 16:25 ‘’Till honom som förmår styrka er genom mitt evangelium och Jesu Kristi budskap – enligt den uppenbarade hemlighet som under tidsåldrar varit dold.’’
Första korintierbrevet 2:6-7 ‘’Vishet förkunnar vi dock bland de FULLKOMLIGA, en vishet som inte hör till den här världen eller den här världens härskare, som går mot sin undergång. Nej, vi förkunnar Guds HEMLIGA och FÖRDOLDA vishet…’’
1 Korinthierbrevet 3: 1-2 ‘’Bröder, själv kunde jag inte tala till er som till andliga människor utan som till köttsliga människor, spädbarn i Kristus. Mjölk gav jag er att dricka. Fast föda fick ni inte. Den tålde ni ännu inte, och det gör ni inte nu heller, eftersom ni fortfarande är köttsliga. Så länge det råder avund och strid bland er, är ni då inte köttsliga och lever som alla andra?’’
Konceptet av mjölk och fast föda är ytterligare en indikation på att Paulus predikar ‘’esoterisk kunskap’’ för dom som är mogna och ‘’exoterisk kunskap’’ för dom som inte är mogna för kunskapen.
Ord som fullkomliga, uppenbarad hemlighet, hemlig och fördold kunskap är alla indikationer på att det Paulus predikar, inte bara liknar mysteriereligionerna, utan är koncept som har lånats från mysteriereligionerna. Som dom hävdade var i besittning av hemligheter om universum endast för dom invigda.
#2. Ett av de viktigaste kristna koncepten är att nå frälsning i livet efter detta. Jesus är inte den högsta guden inom kristendomen utan en gudomlig mellanhand som ger de invigda frälsning.
#3. ‘’Synkretism: att kombinera en främmande kultgud med hellenistiska element.’’ Faktum är att bevis för syncretism i form överföring, från mysteriereligionerna frälsargestalternas karaktärsattribut till Jesus. Såsom jag beskrev inflytandet av Osiris/Serapis och Horus/Harpokrates i mitt föredrag. Men man behöver man inte leta i någon annan litteratur än i självaste bibeln, bibeln beskriver överföring och eller kopiering av karaktärsdrag från en biblisk person ‘’Josef’’ till en person ‘’Jesus figuren.’’ I själva verket var Josef en prototyp för Jesus:
Josefs "mirakulösa födelse": Första Moseboken 30:22-24 säger: Och Gud kom ihåg Rakel, och Gud lyssnade på henne och öppnade hennes moderliv. Och hon blev havande och födde en son; och sade: "Gud har tagit bort min smälek." Och hon gav honom namnet Josef; och sade: "HERREN skall lägga till mig en annan son." Om Gud ingriper i Josefs skapelse är det alltså en “mirakelfödelse".
Josef började sitt arbete vid 30 års ålder: Josef blev, vad vissa forskare kallar "guvernör" över Egypten vid 30 år gammal (1 Mosebok 41:45-46): Och Farao sade till Josef: Se, jag har satt dig över hela Egyptens land... Och Farao gav Josef namnet Saphnatpaanea; och han gav honom till hustru Asenat, dotter till Potifera, prästen i On. Och Josef drog ut över hela Egyptens land. Och Josef var trettio år gammal när han stod inför farao, kungen i Egypten. Och Josef gick ut från Faraos ansikte och drog genom hela Egyptens land.
Båda var favoritsönerna till en rik far. 1 Mos 37:3 Mt 3:17
Båda var herdar för sin fars får. 1 Mos 37:2 Joh 10:11-14
Båda fördes till Egypten för att undvika att bli dödade. 1 Mos 37:28 Mt 2:13
Båda blev tjänare. 1 Mos 39:4 Fil 2:7
Båda började sitt arbete vid 30 års ålder. 1 Mos 41:46 Lk 3:23
Båda var fyllda av Guds Ande. 1 Mos 41:38 Luk 4:1
Båda gav tillbaka gott mot ont. Gen 50:20 Mt 5:44
Båda var ödmjuka och oförstörda av rikedom. 1 Mos 45:7-8 Joh 13:12
Båda undervisades av Gud. 1 Mos 41:16 Joh 5:19
Båda älskade människor fritt. 1 Mos 45:15 Joh 13:34
Båda fick snabbt andras förtroende. 1 Mos 39:3 Mt 8:8
Båda gav bröd till hungriga människor som kom till dem. 1 Mos 41:57 Mk 6:41
Båda stod emot de svåraste frestelserna. 1 Mos 39:8-9 Heb 4:15
Båda fick visioner om framtiden. 1 Mos 37:6 Mt 24:3
Båda testade människor för att avslöja sin sanna natur. Gen 42:25 Mk 11:30
Båda var hatade för sina läror. 1 Mos 37:8 Joh 7:7
Båda såldes för priset av en slav. 1 Mos 37:28 Mt 26:15
Båda anklagades falskt. 1 Mos 39:14 Mk 14:56
Båda var tysta inför sina anklagare. 1 Mos 39:20 Mk 15:4
Båda dömdes mellan två fångar. 1 Mos 40:2-3 Lk 23:32
Båda uppstod i ett nytt liv. 1 Mos 41:41 Mk 16:6
Båda kändes inte igen av sina egna bröder. 1 Mos 42.8 Lk 24:37
Båda återvände till sin far. 1 Mos 46:29 Mk 16:19
Båda blev kungligheter. 1 Mos 45:8 Upp 19:16
#4. ‘’Mysteriereligionerna gjorde om begreppet jordbruksuppståndelse till en individualistisk uppståndelse.’’ För att få svar på just den här liknelsen: (se mina föredrag på youtubekanalen: Metasoophical Creations.)
#5. ‘’Kosmopolitism: alla raser, klasser med det fiktiva släktskapet, du ansluter dig till en religion snarare än att födas in i den.’’ Kristendomen är en kosmopolitisk religion vilket betyder att du ansluter dig till kristendomen snarare än att födas in i den.
#6. Jesus är en judisk frälsargestalt.
#7. Jesus är den judiska gudens son.
#8. Jesus går igenom ett lidande. (se passionshistorien)
#9. Jesus segrar över döden och delar den segern med sina följare. (se återuppståndelsen)
#10. Evangelierna berättar om Jesus där han placeras in in historien på jorden.
#11. De gemensamma måltiderna som praktiseras i många mysteriereligioner, som symboliserar enhet och gemenskap, har paralleller i den kristna eukaristin, som betonar de troendes enhet och att dela en helig måltid. (https://en.wikipedia.org/wiki/Eucharist)
#12. Kristendomen är ett universellt brödraskap, ett fiktivt släktskap, människor som initierades och blev bröder och systrar till varandra. Även om detta släktskap var i andlig mening, så blev de alla en familj osv.
#13. Henoteism: ‘’Henoteism inom religionsfilosofi en gudsuppfattning som betonar en guds hegemoni, men som inte utesluter andra gudars existens.’’ (https://sv.wikipedia.org/wiki/Henoteism) Det finns ett henoteistisk inslag inom kristendomen också. Vi har hört att termen monoteism är uppfattningen att det bara finns en gud, men termen Gud eller gudomlighet kan syfta på många saker. Till exempel hänvisade man till änglar och demoner med samma terminologi som gudar. Detta är fallet med den gnostiska kristendomen, där du har Jesus som en gudom och inte en Gud mer som en ärkeängel av något slag.
Ikonografi och symbolik från mysteriereligioner kan ses i tidig kristen konst och arkitektur. Till exempel kan bildspråket av Madonna och barn i kristendomen ha påverkats av skildringar av gudinnor med gudomliga barn i mysteriereligioner.
En sammanfattning:
Den antika världens mysteriereligioner lämnade ett bestående avtryck på kristendomens ursprung och utveckling. Medan tidiga kristna anpassade och förvandlade dessa influenser för att skapa en distinkt religiös tradition, spelade mysteriereligionerna en betydande roll i att forma begrepp om initiering, frälsning och symbolik inom kristendomen. Att förstå dessa influenser hjälper till att kasta ljus över den komplexa gobelängen i det religiösa och kulturella landskapet på den tiden, vilket berikar vår uppskattning av kristendomens historiska och teologiska rötter.
Likheterna mellan mysteriereligionerna och kristendomen kan inte vara en slump.
Min slutsats är att under de första århundradet var kristendomen en lokal judisk-hellenistisk mysteriekult i Judea, bland många andra mysteriekulter runtomkring medelhavsområdet. Kristendomen lånade inte bara in koncept från mysteriereligionerna utan kristendomen var en bland många mysteriereligioner under de första århundradet ev.t.
Men om vi ska hitta ursprunget till likheterna mellan Egyptens religion och de hellenistiska mysteriekulterna. Då är den stora frågan: vilken av dom olika mysteriereligionerna runt om medelhavsområdet påverkade kristendomen mest? Se nästa artikel.